Biggest Loser Sverige 2012

Nu har jag sett den här säsongens första avsnitt av Biggest Loser Sverige (Hallelulja för webb-tv!), och mina känslor är minst sagt blandade. Jag är ju ett stort fan av den amerikanska versionen av serien, Jillian Michaels är typ min husgud, och jag tror jag sett de flesta av de 12 säsongerna.

Även om jag tycker att det verkligen är toppen att de här människorna får hjälp, så känns det svenska programmet lite vattnigt, lite dassigt, i jämförelse med det amerikanska. Men, ingen kan göra tv som amerikanerna, det är väl sant. Jag känner till många av de sorgliga saker som händer med avstängda kameror i amerika. Som till exempel hur deltagarna fullständigt töms på vätska dygnet innan varje invägning. Extremt hård träning och hög värme i kombination med inget som helst vätskeintag, på det sättet kan man boosta sin viktnedgång med 1, kanske 2 kilo. Men bara för en mycket kort stund, annars kan man faktiskt bli sjuk och till och med dö. Jag undrar om de gör på det här sättet i Sverige. Jag hoppas innerligt inte det. Det är ingen teknik man vinner något på, man bara får lite tjusigare siffror, och sen måste man fortsätta göra det för annars har man mystiskt gått upp i vikt helt plötsligt.

Deltagarna i Biggest Loser Sverige 2012

Men, tillbaka till Sverige nu. Deltagarna för den här säsongen verkar snälla, så sammanfattar jag det. Robert är pajasen, även om han (som han själv säger) använder humor som en försvarsmekanism så är det underhållande. Jag tror han behövs, för det är ett väldigt stelt och stöppligt program. Astrid har ett helt hysteriskt rödkrulligt hår som är lite underhållande i sig. Anna har jättefina ögonbryn, om de bara inte hade varit så hårt markerade så hade de tamigtusan varit ännu finare! Slejman har det coolaste namnet. När Ralph har en skjorta på sig så förvandlas han till maffiaboss, och jag tror att den badboy-featuren kommer att krossa många tanthjärtan under säsongen. Rachelle är jättesöt, hon verkar vara en så genomsnäll människa, en sådan man vill ha som nära vän. Eftersom bara ett avsnitt har sänts så är det svårt att "lära känna" deltagarna, men det känns faktiskt som att förra säsongen hade många fler deltagare som stod ut och var speciella på olika sätt.

Bedriften att i första programmet springa 500 meter på tiden 2 minuter och 46 sekunder var oerhört bra. Jag har för mig det var Slejman som gjorde det? Dock känner jag att det är en så pass stor bedrift att han nästan inte hör hemma i programmet om jag ska vara ärlig.

En sammanfattning av första avsnittet: deltagarna anlände till slottet där de ska bo, sprang 500 meter och fick väga sig. That's it. En timmes tv-program som kunde gjorts på 10 minuter. Men jäklar vad mycket filmande det var av alla detaljer runt om i naturen runt slottet!

Jag är inte helt taggad inför Biggest Loser Sverige 2012. Jag tycker det ska bli mycket mer spännande med den amerikanska 13:e säsongen som drar igång snart, även fast Jillian Michaels hoppat av.

(Förresten, TV4:s egen sida om Biggest Loser Sverige är så urkass att det knappt är sant. Dock så finns det en fullproppad sajt som heter Biggest loser-klubben. Och tänk så praktiskt, man kan bli medlem där för 99-299 kronor i månaden! YAY!)